Kort och personligt om Stig Sæterbakken

Foto: Jo Michael

Enligt mig var han tveklöst en av de främsta i Norden. En författare som var ärlig hela vägen och som jag kunde relatera till så väl. Lämna mig inte (recension här) är en av de mest drabbande böcker jag har läst, och nu är det han som har lämnat oss. Stig Sæterbakken dog natten till onsdag, blott 46 år gammal.

Vi hade sporadisk mailkontakt under några år. Jag blev så oerhört smickrad när han hörde av sig första gången. Han hade läst min blogg och ville att jag skulle delta i ett nätprojekt kallat Sauermugg+, ett slags fortsättningsarbete på hans roman Sauermugg. Att bli kontaktad av en författare vars böcker man läser och beundrar kändes stort. Hur visste han att jag ens existerade? Jag minns att jag släppte allt och i nåt slags rus skrev ihop några rader som Stig sedan publicerade tillsammans med andras texter på sin hemsida. Vilken ära! Och han var så engagerad i detta lilla projekt.

Vi träffades aldrig, och flera personer som han arbetade väldigt nära med träffade heller aldrig Stig. Men på nåt sätt så kommer man ibland en person väldigt nära ändå, just på grund av mailkontakten. Man kan komma att prata om saker som man sällan orkar eller hinner med under vardagen, eller som aldrig riktigt når fram eller som lätt glöms bort efter en kväll på krogen eller var det nu må vara. Jag kände ju egentligen inte Stig, men hans död känns ändå. Hans texter – särskilt Lämna mig inte och Osynliga händer – känns ända in i märgen när det är som bäst/värst. Jag rekommenderar dem varmt och beklagar verkligen sorgen.

Hans svenske förläggare, Carl-Michael Edenborg, talade fint om Stig i september 2009, då Stig firade 25 år som författare. Läs även hans inlägg på bloggen.
I höst kommer Stig Sæterbakkens sista roman, Gjennom natten, översatt till svenska.